PUBLICERAT 2018-03-05

Reijas resedagbok

Kunskapsutbyte och samarbete i Kenya

I början på mars lämnar Reija Toivo, som är arkitekt på Brunnberg och Forshed, vintern i Sverige för att åka till Kisumu i Kenya som handledare. Med på resan är 21 studenter från Chalmers som åker till Kenya för fältstudier och projektarbete. Projektresan ingår som en del av kursen Reality Studio inom masterprogrammet Design for Sustainable Development, en internationell arkitekturutbildning. Syftet är att ge studenterna chansen att realisera sina kunskaper i verkliga situationer och samtidigt göra skillnad för lokalbefolkningen.

Scrolla ner för att följa resedagboken här nedanför, och om du klickar på bilderna ser du flera bilder som Reija har tagit.

Du kan också titta in på Chalmers facebooksida "Reality Studio"

En del av kontorets FoU och CSR arbete

Resan är en del av kontorets FoU och CSR arbete och tidigare år har fler arkitekter från kontoret varit med. Ludmilla Larsson, som ansvarar för kontorets FoU arbete berättar att engagemanget i Reality Studio och samarbetet med Chalmers Tekniska Högskola, Maseno och JOOUST Universiteten, Business Sweden och UN Habitat, började år 2008 när kontoret gjorde ett skissförslag på East African Urban Academy, en skola för hållbar design och stadsbyggnad i Kisumu:

-Vi tycker det är väldigt roligt men också givande att få vara en del av hållbarhetsarbete på högskolorna och har sedan länge ett samarbete med Chalmers och professor Ola Nylander. Dels de här resorna men även andra forskningsprojekt som vi har genomfört tillsammans. När jag var med i Kenya för några år sedan, hade vi en två dagars workshop som handlade om planering i urbana miljöer, hur man gör i Sverige och hur vi själva tänker och arbetar med det.

Samverkan och dialog

Det är fjärde gången som Reija är med som handledare och hon deltar under två veckor av den totalt sju veckor långa resan. På plats möts och arbetar studenter, ideella organisationer och NGO´s samt några lokala arkitekturstudenter. Kursen fokuserar på pedagogiska miljöer och barnperspektiv samt hantering av livsmedel – från lokala producenter via marknadsplatser till avfallshantering.

Kontakt och dialog med företag och föreningar och människor på gatan är en förutsättning. Inget är hållbart om det inte är förankrat i de berördas verklighet och vardag. Fältarbetet avslutas med en öppen utställning där studenternas lösningar presenteras för såväl organisationer som lokalbefolkningen, och intressanta diskussioner uppstår alltid.

Livsförändrande och utmanande

Reija säger att det är en utmanande resa som också kan vara livsförändrande:
– Resan är inte bara utmanande för studenterna på ett yrkesmässigt plan, utan även personligen. Det kan vara lite skrämmande först, men det går snabbt över i nyfikenhet och intresse. På drygt två månader ska de fördjupa sig och hitta och definiera uppdraget, leva sig in i situationen hos människor som lever där, och ta fram ett konkret förslag som behöver vara både resurssnålt och realistiskt. Jag tycker de är så kunniga och engagerade, både positiva och visionära. De ser sin roll som viktig, och det är fantastiskt kul att se dem jobba fritt och självständigt och hur de blommar ut. För mig har de här resorna och rollen som extralärare inneburit massor av lärande, både i min profession och i övriga livet.

Det som jag har tagit med mig mest är att problem löses bäst med dialog. Det går inte att komma med färdiga lösningar till en plats man inte känner till. Det krävs förarbete och att man förstår mottagarens situation och liv. De här studenterna får tänka på hela systemet och behöver sträva efter få saker att verkligen fungera, inte bara se till design och utformning. Det är en egenskap som vi etablerade arkitekter kanske tappar lite ibland, vi kan bli lite trötta och cyniska. Det här påminner mig vad det handlar om, att lyssna och vara flexibel och inte gå på det förutsägbara. Jag har också förändrat mitt sätt att se på tiden, lärt mig att sänka tempot och bli mer närvarande. Att få göra den här resan igen är en ynnest.

Dag 10 - sista dagen. Write your future

Idag lämnar jag Kisumu och Reality Studio och lämnar över till ny handledare som kommer på lördag. Under pågående vårtermin kommer projektgruppernas arbete fortsätta, först här i Kisumu och sedan i Sverige när studion är tillbaka på Chalmers i mitten av april .

Det har blivit fina stunder, möten och upplevelser. Att arbeta tillsammans med lokalbefolkningen ger en chans att få en bättre förståelse för hur livet fungerar här och en tydligare insikt hur sammankopplat vår livsstil är med omvärlden. Vi ingår alla i ett gemensamt globalt system, både ekonomiskt och ekologiskt och vårt agerande har effekter i andra delar av världen. I vår strävan efter bättre livsvillkor för framtida generationer är det viktigt att byta kunskap och färdigheter med varandra, att vara intresserad och mottaglig hur andra har det. Det gäller både hemma och på andra ställen i världen.

Dag 9 - Literacy Garden

Obambo ligger på landsbygden, ca 45 minuters tuk-tuk färd från Kisumu. Jag följde dit med en studentgrupp som har valt att samarbeta med Akili Girls Preparation School. Det är en mindre internatskola för flickor mellan 8-12 år från Obunga, en informell stadsdel i Kisumu.

I Obambo finns det tillgång till utrymme, frisk luft och vacker natur samt möjligheter till småskalig odling, lek och skolaktiviteter utomhus. Skolan har även en separat odlingsmark som de skulle vilja utveckla till “a literacy park”, en trädgård för kunskap. Målet för dagen var att öppna en dialog med eleverna, lära känna dem och uppmuntra dem att vara delaktiga under processen. Vad tänker de om framtiden, vilka förväntningar och planer har de och vad tycker de är viktigt?

Dag 8 - Understand, Explore, Materialise

De nybildade grupperna har nu påbörjat sina arbeten genom formulering av mål och visioner och definierat metoder hur de kan nå dessa. Arbeten handlar om skolmiljöer, både inne i klassrummen och utomhus, hantering av gråvatten i Obambo, arbetsmiljön på Kibuye marknaden, förbättring av tillverkningsprocesser av sanitetsprodukter i Zingira mm. Grupperna har börjat besöka sina projektplatser på nytt, träffa nyckelpersoner och välja fokusområden. Flera av grupperna vill också hinna bygga prototyper och förverkliga delar av förslagen på plats i full skala.

I söndags överraskades vi av att solen hade en gigantisk, rund omkrets av ljus! En haloeffekt som varade ett par timmar tills den tonade bort. Det här fenomenet sågs även av Urban Målare i april 1535 i Stockholm, vilket han senare målade i Vädersolstavlan som sitter i storkyrkan.

Dag 7 - Boda -Boda eller Tuk-Tuk?

Det roligaste sättet att röra sig mellan olika platser är att åka med en Tuk-Tuk, en motordriven trehjuling för transport av max 4 personer. Undantaget är sju studenter som lyckades tränga in sig i en Tuk-Tuk! Nackdelen med Tuk-Tuk färden är saknaden av fjädring, vilket kan bli påfrestande när man lämnar asfalterade vägar och åker de guppiga grusvägar.

Föredrar man något lugnare tempo, kan man ta en Boda-Boda, en cykeltaxi. De är ofta fint dekorerade cyklar i glada färger och har en lång och mjuk sits på sin pakethållare. Och så finns Piki-Piki, en modern konkurrent i form av motorcykeltaxi. De är snabba, coola och vissa är försedda med musik.

En mindre buss för längre distanser heter Matatu. Den är klar att åka när det sitter en passagerare på varje sits. Det krävs att det finns någon som sköter ruljangsen och det brukar hänga högljudda unga män i dörröppningen som har som uppgift att locka kunder att hoppa på bussen. Och här råder det vänstertrafik!

Dag 6 - Att vara gatuförsäljare i Kisumu.

Gatorna i centrala Kisumu är kantade av gatuförsäljare. Vissa sitter på huk och har sina varor fint arrangerade på en duk på mark. Andra har en stol att sitta på, någon har tillgång till ett salustånd, byggt i trä. Gemensamt för alla är osäkerheten om framtiden – En gatuförsäljare kan bli tvingad att lämna sin plats när som helst, eftersom platsen inte är avsedd för försäljning. Många fortsätter dock komma på sin plats dag efter dag, betala sin dagliga hyra till kommunen utan att kunna investera till något mer permanent tillvaro.

Vi träffade ordföranden från Kisumu Street Venders Association. Han berättade om svårigheter som en gatuförsäljare möter: Om direkta solljuset som förstör varorna, speciellt elektroniken och trycksakerna. Om bristen på säkerheten och saknaden av förråd för förvaring av varor på nätterna. Om behovet av vatten och toaletter.

Så varför fortsätter de även om Kenya inte investerar i denna informella sektorn? Svaret är jobb. Det råder stor arbetslöshet i landet och att ha en egen småskalig verksamhet är ett bättre alternativ än att vara helt utan inkomster. Enligt ordföranden skulle man kunna fördubbla antal arbetstillfällen genom att acceptera att gatuförsäljning finns och investera och stötta den istället.

Dag 5 - Vår svåraste dag hittills.

Idag var en svår men viktig dag. Målet var att bilda projektgrupper och välja ut vilka frågor studenterna kommer att arbeta med.

Alla projektidéer som kommit upp, blev till post it lappar med nyckelord, som sedan reducerades och sorterades i grupper och undergrupper och ihop igen… Naturligtvis var frågorna betydligt flera än resurser att ta tag i dem och tyvärr måste en hel del viktiga problem släppas. Men nu står vi inför en intensiv arbetsperiod som inkluderar medborgardialog, inramning av projekt och formulering av hanterbara mål. Det är krävande, kreativt och kommer bli en spännande upptäcktsresa!

Dag 4 - Where the land meets the water

Dunga Beach är en idyllisk fiskeby vid Lake Victoria utanför Kisumu. Samtidigt som byn saknar arbetstillfällen och har ett utvecklingsbehov, finns där värden och kvaliteten som byborna inte vill förlora. Samhället har varsamt byggts ut, hantering av trafik och avfall har noggrant organiserats och småskalig ekoturism har påbörjats. Det kommer både inhemska och utländska turister för att spendera en avkopplande dag i Dunga – beundra den natursköna våtmarken med mangrove- och papyrus träd, åka på båttur, prova på olika traditionella hantverk eller smaka på nyfångad och nylagad fisk. Livet i byn är närvarande och synlig till alla besökare. Och alla är välkomna att ta del av det.

Dag 3 - En dag i Obunga, en informell stadsdel i Kisumu

Vi fortsätter träffa olika Ideella föreningar (NGO:s) och titta på förutsättningar till samarbete. Idag gjorde vi flera skolbesök i Obunga, en av de informella stadsdelarna i Kisumu. Det är brist på yta, klassrum, böcker och pengar, vilket skolorna har försökt att lösa på olika sätt. ”Emmaus blessed primary school”, som tar emot alla barn- även de som varken har råd till skoluniformer eller skolavgifter – har ca 300 elever på en yta på 2500 m2 (50x50m). De lyckas dagligen servera en avgiftsfri lunch till elever genom ett program för änkor, som både lagar mat och har sina veckomöten i skolan. Skolan saknar idag ett barn- och studenthem för barn som har blivit föräldralösa och behovet är stort. Just nu bor en del av de föräldralösa barnen hemma hos sina lärare.

Det finns inga bra ytor för boende i Obunga för trädgårdsodlingar. Denna prototyp av ett vertikalt trädgårdsodling utvecklades av Reality Studio studenter förra året. Fungerar utmärkt även idag!

Dag 2 “What the maker gets through”

Vi började veckan med ett studiebesök till föreningen Zingira Craft Community, där vi fick en introduktion av grundaren och ledaren Mr Evans. Zingira startades 2005 med syftet att tillverka papper av vattenhyacinter, som växer vilt på Victoria sjön. Zingira har utvecklats sen dess till ett nätverk av hantverkare, forskare, designers och konstnärer – som tar fram produkter och metoder som är anpassade till en hållbar tillverkning i byar. Zingira vill skapa arbetstillfällen till både män och kvinnor och lära ut hantverk för ungdomar. Vi fick själva testa tillverkning av olika produkter av vattenhyacinter som material – exempelvis papper, kort, snöre och dambindor!

Kibuye – Östafrikas största marknadsplats

Vi blev introducerade i Kibuye Market Waste managements CBO:s arbeta. Målet för CBO är att samla och sortera avfall innan den blir en odefinierad och ohanterlig hög av rester. Genom att kompostera och återanvända avfall minskar man trycket på Kisumus soptipp, som idag är 8 hektar och tar emot 350 ton avfall dagligen.

Dag 1 Första dagen i Kisumu!

Så roligt att träffa alla 21 Chalmers studenter från Sverige, Tyskland, Turkiet, Frankrike, Kina, Japan och Tjeckien som är här för att lära sig hur man sätter upp och arbetar med ett utvecklingsprojekt på ett hållbart sätt. På kvällen åt vi en gemensam middag under ett gigantisk cactusträd och fick en påhälsning av vilda flodhästar som simmade till stranden vid Victoria sjön. Det känns att här kan allting hända!

Your browser is too old

Brunnbergoforshed.se does not work in Internet Explorer 9 or lower. All web pages will look better and load faster with a new web browser. Please upgrade to a modern web browser here (takes about 30 seconds):

Download Google Chrome

Download Mozilla Firefox

Download the latest Internet Explorer