Från att helt göra om till färre granskningar

Tidigare granskades tillgängligheten ofta i projektens slutliga skede. När de sakkunniga väl kom in blev deras roll att visa på fel i färdiga handlingar och på vad som måste göras om. Detta kunde leda till dyra speciallösningar och ibland till att projekt fick backa helt.

– Idag blir vi glädjande nog allt oftare inbjudna att vara med i tidiga skeden. När tillgängligheten sätts i fokus tidigare leder det i slutändan till färre granskningar, vilket sparar både tid och pengar, säger Linda Östbro, TIL2-certifierad.

I vårt uppdrag med Arvika nya högstadieskola är frågan om tillgänglighet mycket viktig, ett exempel på hur frågan lyfts in på ett bra sätt.

– Vi gjorde tillgänglighetsprogrammet i ett tidigt skede, det signerades av både beställare och kommun. Detta resulterade i färre granskningsomgångar och sparade både tid och pengar. Programmet kommer att följa med byggnaden också efter att den tagits i bruk, berättar Linda.

Tillgänglighet innebär inte att skapa speciallösningar för människor med funktionsnedsättning utan att göra fysiska miljöer tillgängliga för alla.

– Det är att göra platser både inomhus och utomhus där vi ska bo och verka hela livet tillgängliga för alla: barn, äldre, personer med fysisk eller kognitiv nedsättning, småbarnsföräldrar med barnvagn och också för den som brutit sitt ben, menar Birgitta Gelhaar, nyligen TIL2-certifierad.

Arkitekter måste alltid ta in många aspekter i den byggda miljön.

– Speciallösningar är ofta fula och sticker ut, vårt mål är att skapa snygga lösningar som ger tillgänglighet för alla. Att bygga ett hus är svårt och komplext, vår roll är att lösa problemen och genomföra projekten. Det gäller att tänka långsiktigt och på hela byggnadens livscykel. Det handlar helt enkelt om hållbarhet, menar Birgitta.

Ombyggnad kräver innovativa lösningar

I ombyggnadsprojekt blir utmaningarna andra. Att göra äldre byggnader tillgängliga kräver kreativitet och nya sätt att tänka.

– Man blir tvungen hitta innovativa lösningar. I ombyggnadsprojektet Gustavianum i Uppsala är de antikvariska skydden så höga att det är en stor utmaning att tillgängliggöra byggnaden utan att skada de historiska värdena, berättar Linda.

Birgitta fyller i:

– Vi gör fler och fler ombyggnadsprojekt, och då måste vi vara extra kreativa. I en antikvariskt känslig byggnad kan man till exempel dra sprinklerrör genom handledare i trappor för att de inte skulle synas. Då får arkitekten använda alla sina kunskaper och verktyg för att skapa ett lyckat projekt.

TIL2-certifierade tillgänglighetsexperter

Birgitta Gelhaar, arkitekt SAR/MSA, delägare, har nyligen TIL2-certifierats.

Linda Östbro, arkitekt SAR/MSA, är TIL2-certifierad sedan 2012. Hon är sakkunnig tillgänglighetsgranskare för Arkitektens Handbok 2021.

Båda är medlemmar i TILRF, Tillgänglighetssakkunnigas riksförening.

Tillgänglighetssakkunniga

Ann-Christin Ohlander, arkitekt SAR/MSA, Anna-Kersti Palm, arkitekt SAR/MSA.